Den politiske analytikeren, pedagogen og journalisten K.J. Noh blir med Ileana Chan på Global Majority for Peace for å undersøke hvorfor Kina i økende grad tolker USA som et samfunn som lever på «drapslinjen», en viral metafor som fanger den ekstreme elendigheten som kapitalismen produserer i sin sene fase.

Ved å trekke på Kinas egen materielle stabilitet, langsiktige planlegging og sosialiserte risikostrukturer, forklarer K.J. Noh hvordan kinesiske observatører leser USA gjennom et systemisk perspektiv: Et land der et enkelt sjokk, en uventet regning, en medisinsk nødsituasjon, en parkeringsbot kan presse millioner inn i hjemløshet eller gjeldsspiraler. Denne diagnosen gjenspeiler et bredere endring i oppfatningen: Ettersom Kina opplever jevn vekst og stigende levestandard, fremstår USA stadig mer skjørt, med rekordhjemløshet, en fentanylepidemi, kollapsende offentlige goder og en befolkning som lever ett feilsteg unna katastrofe.

K.J. Noh plasserer denne reverseringen innenfor den lange buen av Kinas skiftende syn på USA. I flere tiår så mange i Kina USA som et forbilde for velstand og frihet, et bilde formet av eliteuniversiteter og vestlige mediefortellinger. Men når kinesiske besøkende møter realitetene i det amerikanske livet, urbant forfall, gjeldsdisiplin og erosjonen av grunnleggende sosiale beskyttelser, kollapser den gamle myten.

«Drapslinjen» blir en forkortelse for en dypere sivilisasjonsdivergens: Et sosialistisk orientert system som produserer stabilitet kontra et kapitalistisk system som i økende grad genererer barbari. Dette skiftet i oppfatning signaliserer ikke bare nedgangen i amerikansk ideologisk autoritet, men fremveksten av en ny global forståelse av hvilke systemer som kan opprettholde liv, og hvilke som ikke kan.

K.J. Noh er en politisk analytiker, pedagog og journalist med fokus på geopolitikk og politisk økonomi i Asia-Stillehavsområdet. Han er også organisator og bidragsyter til Pivot to Peace. Hans siste bok er «KILLING DEMOCRACY: Western Imperialism’s Legacy of Regime Change and Media Manipulation».

Samtalen er transkribert og oversatt til svensk av Bertil Carlman.

Ileana Chan (IC) på Empire Watch intervjuar K.J. Noh (KJ)

(IC): Om vi jämför Kina och USA, så redovisade Kina inför 2026 ett rekordstort handelsöverskott på 1,2 biljoner och nådde ungefär 5% tillväxt. Ett tydligt tecken på att Trumps tullkrig, det så kallade tullkriget, misslyckades med att isolera dess ekonomi. Samtidigt hanterar USA rekordmånga fall av hemlöshet, en fentanylepidemi och en ökning av inhemska fascistiska taktiker; vilket ICE visar. Mot denna bakgrund… tror jag att i Kina, behandlas detta med en viss lättsamhet, även om det är en mycket allvarlig fråga, men det finns en viral ökning av användningen av uttrycket ’dödslinje’ på kinesiska sociala medier… Vad många i väst kanske inte inser, är att USA fram till alldeles nyligen faktiskt hade ett allmänt positivt rykte bland stora delar av den kinesiska allmänheten. Kan du utveckla hur denna term blev så populär och vad du tycker är betydelsen av denna omvändning i uppfattning?

(KJ): När imperier blir svagare och mer osäkra, blir de också farligare. Och naturligtvis ser vi detta mycket tydligt i USA där jag bor… Du vet, om jag går ut och går i fem minuter kommer jag att stöta på en oändlig hög av skräp och massor av hemlösa… 

(IC): Du är i San Francisco just nu, eller hur?

(KJ): Ja, i San Francisco Bay-området, som är den rikaste delen av USA. Kalifornien i sig skulle vara som land det femte rikaste landet i världen. Och ändå kämpar den stora majoriteten av människor i USA. 60 % av befolkningen har inte 1 000 dollar på kontot. Det vill säga, att minsta hinder i deras liv kan få dem att komma ur spår och bokstavligen göra dem hemlösa, du vet, under dagar eller veckor. Om du får en parkeringsbot, om du får din bil bortbogserad, om du får en oväntad räkning, om du råkar ut för en bilolycka, osv. Omedelbart förlorar du ditt boende och nästa sak är att du hamnar på gatan. När du väl är ute på gatan är livslängden för hemlösa i USA mellan 48 och 52 år. Det är livslängden för någon som bor vid frontlinjen i en krigszon. Och bokstavligen är det så. Det är i princip klasskamp och självklart förlorar folket.

Denna otroliga osäkerhet i USA:s existens börjar nu kineserna bli medvetna om. Det är den intressanta kontrasten där. När folk började gå vidare till Xiaohongshu(RedNote) sa amerikanerna att allt jag fick höra om Kina är en lögn eftersom Kina är ett blomstrande och livfullt land med liberal kultur. Och kineserna sa att allt som den kinesiska regeringen har sagt om USA, vilket jag trodde var en lögn, faktiskt är sant eftersom de ser människor som inte kan köpa mat, som kämpar och har svårt att hitta bostad. Om du går in i Cal State University System så är ungefär 80 % av studenterna osäkra över sitt boende… Vad är deras lösning? Man säger till eleverna, att de kan sova i sina bilar. Om du går nära parkeringsplatserna ser du små vattenflaskor fyllda med gul vätska. Vad är det där? Det är folk som kissar i vattenflaskor och kastar ut dem genom fönstren…

Jag skulle till och med säga att det rör sig om förtvivlan som har drabbat den amerikanska befolkningen. När kapitalismen når sina slutgiltiga motsättningar, när de rika blir rikare och rikare, blir de fattiga mer och mer djupt utnyttjade in på skelettet, och sedan finansialiseras allt.

Det enda sättet att ta sig ur detta är att gå djupare och djupare och djupare in i skulder. Och hela utbildningssystemet är också utformat för att belasta dig med skulder, för att disciplinera dig och se till, att du aldrig ens tänker kritiskt eller utmanar systemet, eftersom du är så nertyng av skulder. I den situationen skrev en kines om ’kill-line’, vilket är ett koncept från spelvärlden, nämligen att du är så uttömd på dina resurser att ett enda skott avslutar dig och du förlorar spelet. Jag tycker att det är en väldigt, väldigt grafisk men passande beskrivning, av hur livet är för den stora majoriteten av människor i USA. Som jag sa, 60% av befolkningen har inte en säkerhetsförsäkring värd 1000 dollar, har inte 1000 dollar att avsätta för en nödsituation, vilket betyder att de omedelbart kan göra några misstag. De kan inte klara att få böta. De måste underhålla sina bilar. De måste se till att hyrorna är i tid, osv. Och de kan inte missa jobbet.

Du vet, det här är så osäkert. Och jag tror att denna osäkerhet är något kineserna börjar förstå. Och det står faktiskt i kontrast till den traditionella synen på USA, som är att USA var en slags utopi för vad det kinesiska samhället borde sträva efter. En del av detta har att göra med, att när Kina utvecklades var USA betydligt rikare än Kina. Och de nyliberala politiska besluten genomfördes under en period som blev allt mer våldsam. Men inledningsvis, på 70- och 80-talen, kunde man till och med tro att saker skulle bli bättre för en. Och naturligtvis är det så, att när kineserna besökte USA, gick för det mesta majoriteten av kineserna som åkte till USA på universitet. Särskilt gick de på elituniversiteten.

Och om du någonsin har varit på ett amerikanskt universitet är dessa som små utopiska samhällen. Det är vackra, välskötta campus för det mesta. Du vet, du har en livlig intellektuell debatt. Du har extraordinära faciliteter. De är verkligen som countryklubbar. Faktum är att det är countryklubbar som har lektioner… De är utformade så i USA, för att ge arbetarklassen en försmak av vad det innebär att vara aristokratisk… Det är därför som till exempel liberal arts-skolor, handlar om människor som är fria, alltså fria från manuellt arbete, till skillnad från de icke-frigjorda klasserna. Så det är en försmak av vad en avslutningsskola för aristokratin är, och en försmak av vad aristokratiskt liv kan vara för dem som rekryteras och sorteras bort från arbetarklassen. Det skickar ett budskap, du vet, du kan också vara en del av det här.

Och kineserna som mötte USA, de gick inte till getton och bodde där. Den stora majoriteten av kineser som besökte USA från Kina arbetade inte i lågavlönade jobb. De gick på elituniversitet där de exponerades för denna countryklubbsatmosfär av extraordinär frihet och dialog. Och det här är deras bild av USA. Och nu, när folk börjar höra från folk i USA och får en bättre förståelse för USA, förstår de att det verkligen är en illusion.… Och denna förståelse av ’dödlinjen’ är förståelsen i Kina, att man vet att imperiet är bedrägligt. Och fernissat av elegans och skönhet och frihet och intellektuell diskurs är också en illusion. Och jag tror att det finns viktiga personer som har insett detta, inte bara i Kina utan även till exempel avhoppare som har återvänt till Kina.

Original: KJ Noh | Socialism or Barbarism: Why China Sees the US on the «Kill Line»

(1) Why has America’s ‘kill line’ gone viral in China?

(2) Based on the actual photo of Ayatollah Ali Khamenei with Thomas Sankara

(3) Qatars energisjef sier at krigsforstyrrelser snart vil utløse «global økonomisk kollaps»

(4) Amb. Chas Freeman: The War With Iran Is Breaking Everything the U.S. Planned

(5) Peter Schiff: Iran War Creates Chaos in the World Economy

(6) The end of Russia’s gas era — RT Russia & Former Soviet Union

(7) India Is Becoming Geopolitically Irrelevant in the Middle East – Here’s Why

(8) What Remains of Maduroismo? Vijay Prasad on Venezuela, the Left & US Imperial Decline