I denne talen som ble holdt på et fredsmøte i Rinkeby i Sverige 22. mars 2026 gir Eva Myrdal en oversikt over Sveriges forhold til NATO og Sveriges sikkerhetspolitiske posisjon. Vi har gjengitt talen etter det svenske nettstedet Global Politics.se.

I panelen satt Fransisco Contreras, sociolog och Latinamerikakännare, arbetar med internationalisering av högskoleutbildning bland annat på Unesco.  Eva Myrdal, Nätverket Alliansfrihet och fred, ordförande för Folket i Bilds avdelning för Stockholm, Södermanland och Gotland.  Masoud Kamali, professor i sociologi och socialt arbete och  Mattias Forsgren, Dissidentklubben.

Eva Myrdal.

1. Mellan 2022 och 2024 fattade svenska regeringar och riksdagsledamöter beslut om att avskaffa Sveriges alliansfrihet i fred som syftade till att vi skulle kunna vara neutrala i händelse av krig.

Den dåvarande socialdemokratiska regeringen med Magdalena Andersson i spetsen var den som lämnade in Sveriges ansökan om Natomedlemskap. Det var den borgerliga regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna som hälsades välkommen av USA i Nato.

I omvärlden betraktades detta som en avgörande triumf för USA och Nato. Som the Guardian skrev cementerades krigsalliansens kontroll över hela Norden genom detta beslut.

Det var den socialdemokratiska regeringen som under största möjliga tystnad påbörjade förhandlingar om ett separat militärt avtal med USA.

Det var den borgerliga regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna som satt i Washington för att skriva under ett
färdigförhandlat avtal, det så kallade DCA-avtalet ”Defence cooperation agreement”. Först därefter blev det möjligt för oss medborgare att ta del av innehållet.

Jag kommer att ge några konkreta exempel på vad den nya politiken
betyder för oss som lever i Sverige. Fler exempel kan vi diskutera efter fikapausen. Och det viktigaste: vi behöver diskutera vad vi kan göra.
2. En fråga som blivit mer akut efter Nato-medlemskapet är: var skall svenska soldater döda och dö och för vem?

Pål Jonsson

3. Försvarsministern satt i Singapore för två år sedan och lovade svensk bemanning på USA:s och Natos krigsfartyg i Indiska Oceanen och Sydkinesiska sjön. Sverige, som har Östersjön som närmsta vatten i öster behövde enligt Jonsson en ”Indopacifisk agenda”.

4. Försvarsministern visar vägen och tjänstepersonerna blir kaxiga.
I artikeln ”Krigsskådeplats NABO – svenska förmågor i en operativ diskussion” (21/4 2024) förklarar Kommendörerna Per Edling och Jon Wikingson att:”…Man kan nog förenklat påstå att väst möter samma motståndare hela vägen från Nordpolen till Ekvatorn…”

Med Natomedlemskapet har vårt land alltså fått fiender från Nordpolen till ekvatorn.

5. Natomedlemskapet och DCA-avtalet kunde bli ett faktum utan offentlig debatt. Det var officerare och Natovänliga politiker som fick sitta i TV-sofforna för att berätta att Natomedlemskap var nödvändigt. Inget av de åtta riksdagspartierna mobiliserade människor utanför riksdagen.

Vi som var motståndare till Nato-medlemskap fick organisera oss själva och hade bara gator och torg till förfogande och därför nådde vi inte så många med våra argument.

Det argument för medlemskap som fördes fram av Socialdemokraternas företrädare var att Natomedlemskapet skulle vara ett skydd för Sverige efter att Ryssland anfallit Ukraina i februari 2022. Det argumentet kan vi syna närmare, men jag menar att medlemskapet förberetts åtminstone sedan 1994.

6. Så låt oss på vad vi lämnat. Fram till 1994 hade det alliansfria Sverige vad som benämndes en krigsmakt som byggde på allmän värnplikt och var helt inriktad på ett försvar av landets territorium.

1964 beräknas den ha varit som starkast med möjlighet att mobilisera 800 000 man. Landet höll 1000 stridsflygplan och nästan 1500 stridsfordon. Det var ett försvar som kostade och hur stor del av landets BNP det var rimligt att lägga på territorialförsvaret diskuterades under åren. Men observera – inga svenska soldater deltog i anfallskrig under utländskt befäl. Sverige hade ett defensivt territorialförsvar och huvuddelen av de som kunde mobiliseras var vanligt värnpliktigt folk.

7. Sovjetunionen upplöstes officiellt 31 december 1991. Warszawa-pakten som grundades 1955 som ett svar på grundandet av Nato 1949 upplöstes redan 1 juli 1991.

Men Nato bestod.

Och vad gjorde Sveriges riksdag? Den 18 maj 1994 gick Sverige med i Nato-light – Partnerskap för fred – med möjlighet att delta i Natos alla krig och övningar, men utan rätt att delta i Natos beslut.

Jag menar att detta var det avgörande första steget bort från
territorialförsvaret och alliansfriheten. Och debatten uteblev. En del av den officiella fredsrörelsen tyckte det var fint med partnerskap.

Varför ställde vi inte frågan om varför de ville ersätta FN med Nato under USA:s ledning? I stället för att sluta upp bakom den enda kvarvarande supermakten hade världens alliansfria stater kunnat bygga upp Förenta nationernas praktik i enlighet med dess framsynta stadga.

Men valet blev ett annat i Sverige. Sverige sluter sedan dess upp kring USA:s krigspolitik som vi skall se.

8. Partnerskap för fred innebar en konkret förändring av Sveriges politik. Vi kan följa detta på till exempel Försvarsmaktens hemsida. 1993 till 1994 deltog svenska soldater i en FN-ledd fredsbevarande insats i inbördeskrigets Bosnien. Bakgrunden till Jugoslaviens upplösning och de inbördeskrig som följde tar jag inte upp här, men denna insats stod under FN:s befäl.

9. Efter att Sverige anslutit till Partnerskap för fred fick de svenska FN soldaterna byta den blå huvudbonaden mot Natos hjälmar, sprätta dekaler från uniformen och måla om stridsfordonen. Nu deltog Sverige i de NATO-ledda multinationella styrkorna i före detta Jugoslavien fram till år 2000.

10. Den 24 mars 1999 gick USA och NATO utan FN:s godkännande till anfall mot Jugoslavien i en bombkampanj som varade 78 dygn. Det var då Nato gav sig själv rätten att kriga utanför Natoländernas territorium.

Alliansens strategiska koncept (1999) säger ”Nato kommer att …genomföra krishanteringsoperationer som inte omfattas av artikel 5.”
Det var lika svårt att nå fram med ett fördömande av detta folkrättsbrott som det är idag vad gäller anfallskriget mot Iran. Propagandan var öronbedövande.

Men USA:s och Natos praktik avskräckte inte svenska regeringar och riksdagsledamöter.

11. År 2002 fick unga värnpliktiga soldater från I5 i Östersund göra sinslutövning i Polen under Natos fana.
Samma år gick Sverige i krig i Afghanistan och regeringen beslöt den mars 2002 (Fö/2002/657/MIL) att Försvarsmakten skulle placera två samverkansofficerare vid United States Central Command, US
CENTCOM i Tampa, Florida.

Karriärvägarna öppnades för svenska officerare. Men de som var fastanställda officerare för att de ville försvara Sverige, inte för att strida utomlands stod inför valet att skriva på för utlandstjänst eller att inte ha någon framtid inom Försvarsmakten. Sverige monterade ner värnplikten och införde vad makthavarna kallade ett insatsförsvar för krig utomlands.

12. Här visar jag exempel på fyra Natokrig som svenska soldater deltagit i.

a) Svenska soldater åkte till Afghanistan 2002 på förfrågan från Storbritannien efter att USA med sin villiga koalition bombat bort landets regering. Detta var en handling i strid med FN-stadgan. Från 2003 opererade svenska soldater under Nato’s rules of engagement och NATO rapporterade till FN:s säkerhetsråd men ockupationen styrdes inte därifrån.

Detaljerna i svenskarnas krigshandlingar är inte kända utan hemligstämplade, men vi vet att de deltog bl. a i nattliga raider i byar på landsbygden. Varför stod inte svensk fredsrörelse upp som en människa och sa ”Ta hem de svenska soldaterna”? Många skrev på när vi samlade namn för det kravet på gator och torg men majoriteten av de folkvalda i riksdagen röstade varje år för att fortsätta – fram till att USA tvingades lämna Afghanistan 2021 – då gjorde Sverige det också. Inget riksdagsparti drev frågan att Sverige skulle lämna USA:s och Natos krig i Afghanistan
offentligt under dessa nitton år.

Svenska JAS-plan kartlade Libyen från luften för att peka ut bombmål under NATO:s anfallskrig 2011 vilket var i strid mot FN-resolutionen. Svenska soldater arbetade med psykologisk krigföring – PSYOPS operationer – utgående från NATO-basen Sigonella på Sicilien.

Jonas Sjöstedt.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt twittrade applåder och lyckönskningar till Libyen efter lynchningen av Gaddafi och Vänsterpartiets Hans Linde som var ledamot i utrikesutskottet och ledamot i krigsdelegationen sedan 2010 var entusiastiskt för att Sverige skulle kriga mer i Libyen.

Håkan Juholt, den dåvarande partiledaren för Socialdemokraterna, sa offentligt att han tvivlade på förslaget om att Sverige skulle förlänga JAS-insatsen under hösten och han fick gå 2012.

Sverige anslöt till USA:s ”Operation Inherent Resolve in Iraq and Syria” 2015 ledd av US Central Command, Tampa, Florida, trots att USA utan något som helst godkännande från FN:s säkerhetsråd eller Syriens regering genom denna insats ockuperade det oljerika nordöstra Syrien.

Sverige stannade kvar trots att Iraks parlament uppmanade USA:s militär att lämna landet. Efter 2021 skickade vi bara några enstaka officerare och besluten om deltagande fattas inte längre i riksdagen.

Sverige anslöt den 11 juni 2020 till den gamla kolonialmakten och NATO-medlemmen Frankrikes militära insats i Mali och Niger benämnd Task Force Takuba. I Niger hade franska staten en urangruva att bevaka. Vår dåvarande försvarsminister Hultqvist mumlade att det var en internationell insats. Låter som en FN-insats eller hur? När befolkningen i Sahel och i Frankrike började protestera mot kriget ställdes en svensk officer i november 2021 som ledare för insatsen. När Frankrike tvingades lämna 2022 följde Sverige efter.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att Sveriges militära bidrag i dessa krig aldrig varit avgörande för utgången. De har inte heller bidragit till fred och ett gott liv för befolkningen.

Vad har det blivit av Afghanistan, Libyen, Irak, Syrien och Mali?

Vitboken över det som benämns Afghanistaninsatsen konstaterar att det främsta resultatet av 19 års krig i Afghanistan var att Sverige kunde bygga en bra relation med USA och NATO.

13. Sverige hade ett militärt försvar inriktat helt på Sveriges territorium fram till för cirka 30 år sedan. Vi gav ett aktivt bidrag till FN:s fredsbevarande insatser – de blå baskrarna.

Men med Natos Partnerskap för fred, avvecklingen av värnplikten och territorialförsvaret och införandet av insatsförsvaret förändrades politiken – och Sveriges Försvarsmakt förändrades med den. På
Försvarsmaktens hemsida skriver överbefälhavaren att Sveriges krig i Afghanistan under NATO:s Rules of engagement har ”…fostrat en hel generation svenska officerare…”.

Hur många svenskar som krigat för USA och Nato är inte lätt att få fram, men räknar man utifrån Försvarsmaktens hemsida rör det sig om fler än 10 000 under detta kvartssekel.

14 Det som är gemensamt för nuvarande Överbefälhavaren Michael Claesson, Arméchefen Jonny Lindfors och Flygvapenchefen Jonas Wikman är att de alla på sitt CV har tjänstgöring i USA:s krig i Afghanistan.

Sveriges marinchef fram till 2020, Jens Nykvist, har arbetat
i USA och under deras kommando var han stabschef under operationer i Indiska Oceanen. Överbefälhavaren och Arméchefen har också utbildats utomlands – ÖB i Tyskland och Arméchefen vid US Army War College.

Dessa anfallskrigsfostrade officerare har inte svenska utan engelska som kommandospråk. Sedan mer än tjugo år har de en karriärväg utomlands.

Vi har skäl att tvivla på att de har försvaret av Sveriges territorium som högsta prioritet. Just Jonny Lindfors för ofta fram att vi skall föra kriget utanför Sveriges gränser.

Men detta är tjänstepersoner – om de inte gör militärkupp så lyder de beslut av riksdag och regering. Det är politiker som trycker på knapparna i riksdagen och vi får de generaler politikerna accepterar.

15. Sveriges medlemskap i FN vilar på FN-stadgan
Sveriges medlemskap i Nato vilar på Natos strategiska koncept:
Så låt oss göra en jämförelse
16. FN-stadgans första kapitel artikel 2:4 förbjuder medlemsstater att hota med våld eller att bruka våld mot andra stater.
I kapitel sex artikel 33:1 finns ett påbud om att lösa konflikter genom förhandlingar som bygger på konkret kunskap om konfliktorsakerna.

I boken ”Lagen om krig – om FN-stadgans våldsförbud och aggressionskrigen” finns en bra och lättillgänglig introduktion till FN-stadgan. Boken finns för gratis nedladdning på nätet hos BEVARA ALLIANSFRIHETEN (alliansfriheten.se)

På denna grund menar jag att kriget mot Ukraina hade kunnat förebyggas.

17. Sveriges försvarspolitik som formulerades som Alliansfrihet i fred för neutralitet i händelse av krig kombinerades med godkännande av FN:stadgan. Som alliansfri stat kunde våra företrädare tala med alla andra stater och de engagerades emellanåt som medlare.

Ann Linde Foto Kristian Pohl Regeringskansliet.

18. Magdalena Andersson och Ann Linde for till Madrid i juni 2022 för att deklarera anslutning till NATO:s strategiska koncept. Hur formuleras det?

“I en miljö av strategisk konkurrens kommer vi att öka vår globala medvetenhet och räckvidd för att avskräcka, försvara, bestrida och förneka över alla domäner och i alla riktningar, i linje med vår 360-gradersstrategi. Natos inställning till avskräckning och försvar är baserad på en lämplig blandning av nukleär, konventionell och missilförsvarskapacitet, kompletterad med rymd- och cyberkapacitet…”

Dokumentet pekar ut Ryssland och Kina som motståndarna. Här talar en part i en konflikt inte ett land som har FN-stadgan som utgångspunkt i internationellt arbete.
Det är hit våra makthavare tagit oss!

19. Linjen som statsminister Kristersson formulerat: Sverige skall helhjärtat gå ”all-in” i Nato. Våra makthavare talar engelska med oss numera. De har också deklarerat att Sverige aldrig viker från ”the international rules based order” som inte är FN-stadgan utan det US-amerikanska regelverk som godkänner alla anfallskrig som USA står bakom.

Nato har varit i krig utanför medlemsländernas territorium och i strid mot FN-resolutioner sedan 1999.

Praktiken visar att NATO inte är en försvarsallians utan en kärnvapenbestyckad allians för anfallskrig.

Vår statsledning beter sig som om vårt intresse är detsamma som USA:s och de europeiska stormakternas. Vårt land dras in i det krig dessa beslutar. Svenskt flyg planeras för patrullering och övervakning i Arktis där vi inte har eget territorium och styrs då av Nato från kommandot i Norfolk.

Sverige har idag två brigader, drygt 15 000 personer med militärt uppdrag, och skall enligt förslag ha ytterligare två brigader 2030.
Förslaget är att två brigader skall ställas till Natos förfogande i östra Finland, Baltikum eller Polen. Därutöver skall vi säkra förflyttning av NATO-styrkor från Atlanten till Östersjön över svenskt territorium.
Sverige saknar i praktiken eget territorialförsvar. Idag finns endast hemvärn och på sikt något som kallas territorialstyrkor och som inte existerar ännu.

Linjen är att Sverige försvaras bäst utomlands i ett krig som dirigeras av USA. Vår försvarsbudget satsar på ”Multi-Domain Operations”, där beslutsfattare inte längre ser till vad som är bäst för försvaret av Sveriges territorium utan till vad som är bäst för Nato i kriget mot USA:s och Natos gemensamma fiender – Ryssland och Kina.

20. Vad har Sverige gjort i Nato?
Sverige eskorterade amerikanskt kärnvapenkapabelt bombflyg över
Sveriges riksdagshus för att påminna om ettårsdagen av Sveriges
Natomedlemskap.

21. Sverige deltog i höstas för första gången i Natos kärnvapenövning. Under 1950-talet debatterades frågan om Sverige skulle skaffa egna taktiska kärnvapen eller köpa dem från USA. Sverige drev ett eget forskningsprogram för utveckling av kärnvapen. USA/Nato var intresserade av att använda svenskt territorium som mellanstation för sina kärnvapen och bombflyg och för överflygning för kärnvapenbombning av Sovjetunionen.
Det fanns då en internationell opinion mot kärnvapen. Ett internationellt initiativ 1950 var Stockholmsappellen som samlade underskrifter för ett ovillkorligt förbud mot kärnvapen och benämnde det ett vapen för terror och för massutrotning av människor. I till exempel Sverige samlades 330 000 namnunderskrifter, Finland 1 miljon, i Italien 17 miljoner, i Frankrike 14 miljoner, i Japan 6,4 miljoner, i USA 3 miljoner och i Västtyskland 2 miljoner.

Det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet tog redan 1956 ställning mot kärnvapen och anförde tre skäl för att säga nej utifrån politiska, militära och moraliska överväganden.
Den dåvarande svenska utrikesministern Östen Undén drev i slutet av 1950-talet frågan om ett provstoppsavtal för kärnvapen i FN. Från 1962 deltog Sverige som neutral stat i FN:s nedrustningsförhandlingar och skrev på provstoppsavtalet.

1966 förklarade statssekreteraren i försvarsdepartementet att det inte låg i Sveriges intresse att skaffa kärnvapen och 1968 skrev Sverige under FN:s icke-spridningsavtal.

Sverige drev ett aktivt arbete i FN mot kärnvapen. Välkända nedrustningsarbetare där var Alva Myrdal, Inga Thorsson och Majbritt Theorin.

Förutsättningarna förändrades definitivt när Sveriges regering lämnade in ansökan om Natomedlemskap 2022.
Nato står under USA:s s.k. kärnvapenparaply.
USA förbehåller sig rätten att slå till först med kärnvapen och också mot stater som inte har kärnvapen. USA är också det enda land som använt kärnvapen och den gången mot civila i Japan med 100 000-tals döda som följd.

Alva Myrdal

Med Natoansökan flyttade kärnvapenförespråkarna fram sina positioner och vi som är motståndare trängdes tillbaka, men som jag skall återkomma till är ingen stat en monolit.

Samma år som kärnvapenförespråkarna vann en seger genom Natoansökan invigdes The Alva Myrdal Centre for Nuclear Disarmament – vid institutionen för Freds och Konfliktforskning på Uppsala universitet.

Det kunskapsunderbyggda motståndet finns kvar i landet men är just nu inte i majoritet i Sveriges riksdag.

22. 600 utrustade soldater och officerare från P7-regementet i Skåne skickas halvårsvis till Lettland för att bevaka Natos gräns mot Ryssland. Men det kostar på.

Det fattas personal och utrustning på hemmaplan. P7 har därför beslutat att minska sitt bidrag till att utbilda värnpliktiga, från över 500 till 300 soldater per år – vilket bara täcker det framtida behovet för åtagandet i Lettland.

23. Från april till september i förra året bevakade svenska JAS vapenleveranserna till Ukraina genom patrullering av polskt luftrum.

Sverige har övergivit idén att inte exportera vapen till land i krig. Sedan februari 2022 har svenska skattebetalare bidragit med motsvarande cirka 108 miljarder kronor i stöd till Ukraina varav 90 miljarder i militärt stöd
som stridsvagnar, avancerade vapensystem och ammunition.
Försvarsmakten bygger upp en långsiktig försörjningslösning för kvalificerade materielsystem som donerats till Ukraina, som robotsystem 70, stridsfordon 90, stridsvagn 122 och Archer. Detta görs i samverkan mellan Försvarsmakten, Försvarets materielverk och vad regeringen kallar aktuell svensk industri. Jag återkommer till aktuell svensk industri.

24. Regeringen lägger förslag i riksdagen om var beslut om att delta i krig genom Nato skall fattas. Vi ser att ambitionen är minskad insyn och minskad beslutsrätt för oss som skall betala kalaset med liv och pengar. Regeringen vill runda riksdagen och själva fatta beslut och inget riksdagsparti opinionsbildar utanför huset.

25. Låt oss se på fyra dokument
En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade
verksamhet för avskräckning och försvar, Ds 2025:11
Departementspromemorian öppnar för att regeringen ges möjlighet att sätta in svenska soldater i kriser, gråzoner och krigslägen. ”Även allierades bi- och multilaterala operationer, militära övningar och andra aktiviteter bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar.
Deltagande i den typen av operationer eller andra aktiviteter omfattas därför av bestämmelsen.” (s 77)
En säkrare utrikesförvaltning, SOU 2025:94:

Förslag till ny lag som ska ge regeringen rätt att utan riksdagens
medgivande sända en väpnad styrka utomlands för evakueringsinsatser.
Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete, Ds 2025:21.
Regeringen föreslår att den ska ha rätt att fatta beslut om att låta utländska styrkor operera från svenskt territorium och där genomföra stridshandlingar mot tredje land utan att Sverige är angripet, och utan att behöva inhämta riksdagens medgivande. De utländska styrkorna kan komma från Nato, en Natostat eller en EU-stat.
Dessutom: Ändring av regeringsformen. Regeringens proposition
2024/25:155 Förslag att regeringen kan träda in och lagstifta utan att riksdagen delegerat den rätten till regeringen.

26. Frågan om värnpliktiga skall kunna beordras att kriga för Nato utanför Sveriges gränser är viktig. NEJ! svarade en omröstning under Värnpliktskongressen 2024. Men det är ont om fastanställd militär personal och frågan lyfts av regeringen gång på gång.

27. När Sveriges medlemskap i Nato bekräftades i mars 2024 svarade försvarsministern JA! på frågan om PLIKT, men det fanns inte något regelverk som klart stödde en sådan linje.
I Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34 s. 91 f.) anger
regeringen följande:
”Krigsplacerade värnpliktiga kan alltså enligt gällande rätt sändas
utomlands, om tjänstgöringen behövs för försvaret av Sverige.
Värnpliktigas tjänstgöring förutsätter emellertid i dagsläget att beslut om beredskapstjänstgöring eller krigstjänstgöring fattas.”
Regeringspartierna är inte eniga och oppositionen är inte enig. De vill inte att Sveriges 18-åringar skall börja diskutera frågan sinsemellan. Här finns utrymme för opinionsbildning!

28. Alla bör läsa DCA-avtalet! Journalisten Jan Guillou var en av de mycket få kritiker som fick publicera sig. Han kallade det ett kapitulationsavtal.

29
AVTAL OM FÖRSVARSSAMARBETE MELLAN KONUNGARIKET
SVERIGES REGERING OCH AMERIKAS FÖRENTA STATERS
REGERING. Det är inte långt, 37 sidor, 30 artiklar. Det ligger nåbart på regeringens hemsida.

Som jag och många andra läser detta avtal öppnar vi landet för att USA får tillgång till 17 militärbaser och allt land däremellan för lagring och transport av materiel och soldater. Vi avstår vår straffrättsliga jurisdiktion och vi tillåter USA att hålla egen militärpolis som följer styrkorna.

USA deklarerar aldrig vilken typ av vapen de transporterar, det svaret har Norge redan fått för flera år sedan.
Sveriges makthavare har tagit de US-amerikanska formuleringarna rakt av. De övriga Nordiska länderna har liknande avtal – men Sverige utmärker sig genom att inte uttala sig mot basering av ex vis kärnvapen på svenskt territorium. Dessa baser i Norden ger USA option på kontroll
av Natos nordöstra flank till lands, till sjöss och i luften.

Förutom att vi ger militär från främmande makt rätt att disponera svenskt territorium är termen ”försvarsavtal” helt missvisande.

Ingenstans nämns att USA skall försvara Sverige – det Sverige gör är att ge USA rätt att använda vårt territorium om de vill och på sätt som de önskar.
• USA och Kanada har meddelat att man inte kommer att delta i den så kallade FLF-styrkan som leds av Sverige och som ska baseras i Rovaniemi och Sodankylä, högt upp i norra Finland.
• USA hoppade också av deltagandet i den stora övningen Arctic Challenge Exercise 2025 där Sverige, Danmark, Norge och
Finland också skulle delta. Övningen var planerad att äga rum 26 maj till 14 juni men fick ställas in. Enligt Försvarsmakten meddelade USA endast att de har andra uppgifter.
• Där USA har tydliga egna nationella intressen som i Arktis kommer man säkerligen att ha egen militär närvaro. Amerikanskt bombflyg som ingår i Strategic Bomber Task Force har tidigare använt Kallax-basen utanför Luleå och flugit över Barentshav och närmat sig Kolahalvön med de ryska kärnvapenbaserna under eskort av svenska JAS-plan.

USA har alltså hoppat av från flera gemensamma militärövningar i norr och det står klart att USA inte vill binda sig att med egna marktrupper kriga för de nordiska länderna. För vår del blir vi inte säkrare av att USA utnyttjar Kallax utanför Luleå för sina strategiska bombplan. Det gör oss
snarare till förstahandsmål för Ryssland vid kris eller krig.

30. Såväl officerare som riksdagsledamöter får sitt dagliga bröd via oss. Och man kan inte kriga utan pengar. Så låt oss se på pengaflödet. Försvarsmakten kommer de närmaste åren att få historiskt stora budgettillskott för att nå det nya Natomålet på 5 procent: Försvarsminister Pål Jonson meddelar att de mottagit Natos
kapacitetsmål men att ”de är sekretessbelagda och att vi inte kan ge några detaljer.” ÖB hänvisar också till hemliga mål.

Det som sipprat fram talar för att Sverige utan motstånd funnit sig i rollen som uppmarschområde, logistikhub och stöd för transport av utländska trupper genom landet.
Oavsett Natos förmåge- och investeringsmål, som regeringen har
godtagit, så är det den svenska riksdagen som skall fatta beslut om
finansieringen av förmågemålen.

Men dessa är hemliga, framtagna och godkända utan riksdagens prövning eller medborgerlig granskning. Pengarna som man bestämt ska lånas upp – 300 lånemiljarder – har ”clearats” genom partiledaruppgörelser vid sidan av riksdagen mellan framför allt de
”statsbärande” partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna.

31. Finns det grupper i Sverige som tjänar ekonomiskt på Natomedlemskap och krigsretorik?
32. Agitationen för ett svenskt NATO-medlemskap intensifierades efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. Det fanns många intressenter och det är bra för oss medborgare att känna till dem. En resa som inte uppmärksammades så mycket i Sverige var denna i april 2022 då Sveriges dåvarande finansminister Mats Damberg reste till Helsingfors med bland andra Investors Jacob Wallenberg för att träffa Finlands dåvarande president Sauli Niinistö och företrädare för Finlands näringsliv för att diskutera NATO-medlemskap. Investor är ju storägare i SAAB.

Att NATO-medlemskap kunde bli bra för exportaffärerna bekräftade
SAAB:s VD Micael Johansson redan innan medlemskapet var i hamn.

33. I augusti 2023 annonserade SAAB i Stockholms tunnelbana. Vi skall fås att tro att vapenproduktionen skall säkra försvaret av Sverige. Men vapenindustrin säljer där det ger vinst – ibland till svenska staten för att denna skall skänka vapnen till Ukraina, ibland till andra stater – som svenska JAS till Brasilien. Och aktiekursen stiger.

34. Skyddar Natomedlemskapet och möjliga USA-baser Sveriges territorium?

35. 
Nej! säger Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar.
Enligt Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030
riskerar Sverige tvärtom att utsättas för angrepp på logistikflöden och transporter till och från allierade genom svenskt
territorium. Transiteringar genom Sverige av allierade förband som ska förstärka fronten i Finland och Baltikum kan angripas på vårt territorium och delar av Sverige kan komma att angripas och ockuperas för kortare eller längre tid.

Två pensionerade officerare skriver i Östersunds Posten den 23 oktober förra året om Östersund som ett understödsområde för allierades militära operationer och insatser österut.
”Trondheimsfjorden planeras kunna ta emot tre divisioner, upp till 100 000 soldater och omkring 20 000 fordon, som sedan rullar österut via järnväg och vägar, rakt in i vårt län. Östersund är den första naturliga uppsamlings- och omlastningspunkten.”

”I ett skarpt läge sker inte transporterna ostört. Luftangrepp, robotar, drönare, cyberattacker och sabotage mot broar, knutpunkter med mera kan fördröja och slå ut förband redan innan de nått fram.”

Realistiska beräkningar visar att … runt 25 fordon per dygn i flera
veckor kommer att kräva verkstadsinsats. Vad gäller soldater
beräknas att upp mot 20 operationer per dygn behöver genomföras.
Den samlade vårdkapaciteten måste därför planeras som ett
sammanhållet system.”

36. Fanns ett militärt hot mot Sverige från Ryssland 2022?
Nej svarade regering och Försvarsmakten på direkt fråga.

37. Finns ett militärt hot mot Natolandet Sverige från Ryssland 2026? Ja, om USA/Nato går i krig mot Ryssland och Sverige upplåter sitt territorium för transitering av Natotrupp, förhandslagring av krigsmateriel och som avfyrningsramp.
Ingen har kunnat visa att Rysslands makthavare annars har ett intresse av att anfalla och än mindre ockupera Sverige.

38. Krigshetsen pågår i Sveriges radio, i SVT och i de stora dagstidningarna hela tiden.

Här skissar Dagens Nyheter den 18 mars 2026 Sveriges roll i det
kommande kriget: ett logistiknav.

39. Men ingen stat är en monolit! Natoförespråkare har funnits i Sverige sedan 1949 – vi höll emot till 1994 då vi anslöts till Partnerskap för fred. Tjugo år efter Sveriges första insatser i Bosnien under Nato 1995 skall vi nu kriga för USA och Nato från Arktis till Ekvatorn. Från Östersjön till Stilla havet.
Men vi har också segrar bakom oss
• 1905 förhindrade svensk arbetarrörelse att Sverige gick i krig mot
Norge.
• 1941 stod svenska folket emot de mörkblå på högerkanten och de
officerare som ville ansluta Sverige till Nazitysklands och Finlands
krig mot Sovjetunionen. Observera att Danmark och Norge inte
”gick med i kriget” – de var två små länder som förklarat sig
neutrala men som ockuperades av Nazityskland.
• 1966 hade opinionen tvingat igenom en ändring av
kärnvapenpolitiken, då lade Sverige ner planerna på egna
kärnvapen och arbetade aktivt mot kärnvapen inom ramen för FN.
Någon basering av US-amerikanska kärnvapen här var det då inte tal om – förrän nu sextio år senare.

40. Kampen går vidare!
• Säg upp DCA-avtalet med USA! Inga USA-trupper i Sverige!
• Nato ut ur Sverige, Sverige ut ur Nato! Åter till FN-stadgan!
• Skriv under FN:s kärnvapenförbud! Inga kärnvapen i Sverige!

• Välfärd inte vapen!