Fred og Rettferdighet (FOR) leverte 30. mai 2025 en anmeldelse på Grønland politistasjon av 3 navngitte personer.

Marielle Leraand.

De tre personene er:

Halvor Harsem

Erik Schreiner Evans

Henning Mork

Sakens bakgrunn

Undertegnede ønsker herved å anmelde Halvor Harsem, Erik Schreiner Evans og Henning Mork for handlinger som innebærer skadeverk på plakater tilhørende partiet Fred og Rettferdighet (FOR) på T-banen i Oslo. De ovennevnte personene har offentlig stått frem og innrømmet å ha revet ned FORs plakater, som var lovlig oppsatt som en del av partiets demokratiske ytringsrett

Beskrivelse av forholdet

De anmeldte har, ifølge deres egne offentlige uttalelser og dokumenterte handlinger, bevisst og systematisk fjernet plakater tilhørende FOR fra T-banevogner i Oslo. Handlingene har funnet sted mellom 18. og 20. mai 2025, og omfatter følgende kjente hendelser:

Halvor Harsem fjernet plakater på T-banen søndag 18. eller mandag 19. mai 2025. Han er dokumentert i en Instagram-reel der han går gjennom T-banevogner, tar ned FOR-plakater og kaster dem i en søppelcontainer. Harsem har også omtalt fjerningen som «dugnadsånd».

Erik Schreiner Evans fjernet plakater på T-banen søndag 18. eller mandag 19. mai 2025 og har vært åpen om dette i sosiale og andre medier, inkludert i Debatten på NRK 20. mai.

Henning Mork fjernet plakater på T-banen tirsdag 20. mai 2025 mellom Stortinget og Majorstuen, og deretter rev han dem i stykker og kastet dem i søppelkverna på Majorstuen stasjon.

Disse handlingene har vært utført med den hensikt å hindre FORs mulighet til å nå ut til allmennheten med sitt budskap.

Vurdering av handlingens karakter:

Dette er ikke kun et spørsmål om simpelt skadeverk, men et direkte angrep på ytringsfriheten og demokratiske prosesser. FORs plakater representerer en lovlig og demokratisk ytring i det offentlige rom, beskyttet av Grunnloven § 100 og Den europeiske menneskerettskonvensjonen artikkel 10. Ved å ødelegge disse plakatene har de anmeldte forsøkt å kneble et partis rett til å delta i samfunnsdebatten. Slike handlinger undergraver prinsippet om fri meningsutveksling, som er en bærebjelke i et demokratisk samfunn. Dette må sees som en trussel mot demokratiet selv, da det hindrer en aktørs mulighet til å nå ut til velgere og borgere på en lovlig måte.

Strafferettslig grunnlag:

De anmeldtes handlinger kan rammes av Straffeloven § 351 om skadeverk, som omfatter ødeleggelse eller skade på andres eiendom. Videre kan handlingene vurderes som et brudd på prinsippet om ytringsfrihet, da de aktivt hindrer FORs rett til å ytre seg offentlig. Undertegnede ber politiet vurdere om handlingene også kan kvalifisere som et angrep på demokratiske rettigheter, jf. relevante bestemmelser i Grunnloven og internasjonale forpliktelser.

Bevis:

Henning Mork: En kommentar til et Facebook-innlegg fra Bjørn Johan Berger, datert 20. mai kl. 20.03, der Mork innrømmer å ha fjernet FOR-plakater på T-banen mellom Stortinget og Majorstuen tirsdag 20. mai 2025. Han skriver: «Jeg bidro til oppryddingen etter FOR-kampanjen i dag og fjernet en god del FOR-plakater på T-banen mellom Stortinget og Majorstuen i dag. Rev de i stykker og leverte de i søppelkverna på Majorstuen stasjon. FOR de skulle jo avslutte kampanjen sant».

Erik Schreiner Evans: Offentlige uttalelser til VG, der Schreiner Evans innrømmer å ha fjernet FOR-plakater søndag 18. eller mandag 19. mai 2025 og delt dette i sosiale medier. Han uttaler: «Jeg støtter Ukrainas rett til å forsvare seg, og jeg motsetter meg Russlands forsøk på innblanding i det norske demokratiet.» Han bekrefter også å ha fått tilbakemeldinger fra andre som har gjort det samme, noe som indikerer en koordinert aksjon.

https://www.vg.no/…/arild-hermstad-etter-kampanje-fra…

Evans tilsto også forholdet på Debatten på NRK 20. mai:

https://tv.nrk.no/…/sesong/202505/episode/NNFA51052025

Halvor Harsem:

Uttalelser i artikkelen «Kong Halvor etter plakat-stuntet: – Dette var dugnadsånd, ikke hærverk», der han omtaler fjerningen av plakatene som «dugnadsånd» og rettferdiggjør handlingen ved å si: «Jeg er helt enig i prinsippet om å forsvare ytringer man er uenig i. Men dette er ikke en ytring, det er en påvirkningskampanje. Når både PST og statsministeren advarer mot denne typen trusler, må vi ta det på alvor».

En Instagram-reel tilgjengelig på https://www.instagram.com/reel/DJ2khxGs3AB/… som viser Harsem gå gjennom T-banevogner, ta ned FOR-plakater og kaste dem i en søppelcontainer søndag 18. eller mandag 19. mai 2025.

Anmodning:

Undertegnede ber Oslo Politidistrikt om å etterforske saken grundig, herunder innhente bevis, avhøre de anmeldte og vurdere straffansvar. Spesifikt anmodes det om at politiet sikrer innhold fra sosiale medier (Facebook-innlegg, Instagram-reel, og innlegg på X) og vurderer om handlingene var koordinert. Videre bes det om at handlingenes konsekvenser for ytringsfrihet og demokrati tillegges vekt i etterforskningen. Undertegnede stiller seg til disposisjon for ytterligere informasjon eller avhør.

Foreningen lov og helse har sendt en del henvendelser til forskjellige instanser i forbindelse med den famøse «plakatsaken» i forrige uke. De prinsipielle aspektene i saken er svært viktige. Noen av henvendelsene er litt skarpe i kantene, med den hensikt å provosere fram i hvert fall noe refleksjon, hos noen, over hva man holder på med i dette landet. Man får i disse tider stadig hyppigere bekreftelser på at vi er en nasjon på vei rett utfor stupet, og når man ikke tror man har nådd bunnen hører man plutselig ytterligere surklelyder i kvikkleiren man står i.

Av Terje Hansen , Foreningen lov og helse .

30. mai 2025

Her kommer vår henvendelse til Politiets sikkerhetstjeneste (PST) sendt mandag 26. mai.

Til Politiets sikkerhetstjeneste:

Denne uken har det skjedd en veldig alvorlig hendelse. Flere personer, blant annet utrolig nok personer med bakgrunn fra etablerte politiske partier som MDG, har gått til fysisk angrep på en politisk partis lovlige virksomhet.

Vi er usikre på om et slik angrep på lovlig politisk virksomhet tilfaller jurisdiksjonen til PST eller det ordinære politiet, men vi ønsker likevel en liten betraktning fra dere om dette.

Partiet FOR har jo ytret en valgkamp-sak som dreier seg om at man skal stanse de uendelige pengesummene til et av verdens mest korrupte land, Ukraina, og at norske penger skal brukes på velferd i Norge. I tillegg har de forfektet fred i den krigen som det ukrainske folk lider enormt under. Begge disse to budskapene har skapt raseri i Norge, og faktisk gikk dere i sikkerhetstjenesten også ut med budskapet om at dere «følger med» på partiet FOR.

Under den såkalte pandemien var det en liten gruppe mennesker i Norge som kritiserte sterkt den eksperimentelle, svært skadelige og dødbringende gen-terapeutiske behandlingen hele befolkningen ble påtvunget av norske myndigheter. At dette lille mindretallet kritiserte dette, og nektet å få dette skadelige produktet injisert i kroppen sin, fant dere i den norske sikkerhetstjenesten så graverende at dere gikk ut med budskapet om at «dere fulgte med» på disse. Sikkerhetstjenesten i vestlig land «følger altså med» på folk som ikke vil injiseres av skadelige produkter.

«Følger dere med» også på personer disse personene fra MDG? De har riktignok ikke gjort noe såpass alvorlig som å nekte å la seg injiseres av eksperimentelle skadelige sprøyter, men derimot «bare» gått til fysisk og ikke minst prinsipielt angrep på ting som grunnloven, demokratiets fundamentale og formelle system, ytringsfriheten og lovlig politisk virksomhet (slike småting).

NB vi innrømmer at siste avsnittet er i en noe sleivete og sarkastisk tone, men mener saken i sin helhet, og PST’s uttalelser de siste årene, gjør at det kanskje er på sin plass. Det er jo noe sannhet i utrykket om at det er bedre å le enn å gråte

(Slutt på brev).

Vi har ikke fått svar fra PST per fredag 30.05.25.

Foreningen lov og helse .

—

«Med støtte fra USA, Saudi-Arabia og Tykia var det mulig å skape betingelser for gjenopptakelse av direkte russisk-ukrainske forhandlinger» , sa Lavrov i en skriftlig uttalelse.

Av Kyle Anzalone .

The Libertarian Institute , 28. mai 2025.

Russlands utenriksminister Sergej Lavrov sier at Moskva har utarbeidet et dokument som skisserer landets posisjon til å avslutte krigen i Ukraina, og ber om en ny runde med forhandlinger i Tyrkia, tidlig neste uke.

«Med støtte fra USA, Saudi-Arabia og Tyrkia var det mulig å skape betingelser for gjenopptakelse av direkte russisk-ukrainske forhandlinger» , sa Lavrov i en skriftlig uttalelse. «Den russiske siden, som avtalt, utviklet raskt et memorandum som fastsetter vår posisjon om alle aspekter for en konsistent, god og presis måte å overvinne de grunnleggende årsakene til krisen» .

Den la til: «Vår delegasjon, ledet av Vladimir Medinsky, er klar til å presentere dette memorandumet for den ukrainske delegasjonen og gi de nødvendige forklaringene under den andre runden i Istanbul neste mandag, 2. juni» .

Den første runden ble holdt i Istanbul 16. mai. Selv om Ukrainas president Volodymyr Zelensky først avviste å delta i de russisk-foreslåtte samtalene, endret han kurs etter offentlig press fra Donald Trump. Etter disse samtalene ble Kiev og Moskva enige om en fangeutveksling og å utveksle forslag for å få slutt på krigen.

Siden disse forhandlingene ser det ut til at Kreml har utvidet sine militære mål i Ukraina. Russlands president Vladimir Putin kunngjorde i forrige uke en ny buffersone langs Russlands grense til Ukraina.

«Jeg har allerede sagt at det ble tatt en beslutning om å opprette den nødvendige buffersonen langs grensen. Våre væpnede styrker løser for tiden dette problemet. Fiendtlige punkter for ildgivning blir aktivt undertrykt, arbeidet er i gang» , sa han.

I tillegg har Kiev og Moskva nylig gjennomført noen av sine største drone- og missilangrep til dags dato. Ifølge Russland satte en ukrainsk dronesverm til og med Putins helikopter i fare . Det russiske bombardementet av Ukraina har også ført til at Trump kritiserer Putin for å ha «blitt gal» .

Berlin har også økt spenningene med Moskva ved å uttale at Tyskland, USA og andre vestlige land hadde fjernet alle grenser for bruken av deres våpen, og at Ukraina nå kunne angripe inne på russisk territorium.

En russisk tjenestemann sa at avgjørelsen var svært farlig og kunne skade innsatsen for å få slutt på krigen. «Hvis slike beslutninger faktisk har blitt tatt, er de helt i strid med våre ambisjoner om en politisk løsning og med innsatsen som for tiden gjøres for en løsning» , sa Kreml-talsmann Dmitrij Peskov. «Ganske farlige avgjørelser, igjen – hvis de faktisk ble tatt» .

---

Denne artikkelen er hentet fra The Libertarian Institute :

Russia Calls for Second Round of Peace Talks With Ukraine

Oversatt for steigan.no av Espen B. Øyulvstad

Se også:

COL. Lawrence Wilkerson : Is Putin Losing Patience?

Prof. John Mearsheimer : Is Europe a Threat to Netanyahu?

Prof. Jeffrey Sachs : Is Trump Delivering Peace Anywhere?

Dette handler ikke om å «stoppe Putins krigsmaskin», men om å forhindre enhver normalisering av forholdet mellom EU og Russland – på bekostning av å øke avhengigheten av USA og akselerere avindustrialiseringen.

Thomas Fazi.

EUs beslutning om å eliminere all russisk energiimport innen to år vil være et nådestøt for Europas allerede sviktende industribase.

Ikke bare ville Europa bli tvunget til å importere enda større volumer av dyrere LNG – først og fremst fra USA – men etter hvert som Russland omdirigerer sin LNG til fjernere markeder, vil transportkostnadene øke, noe som presser opp allerede volatile (flyktige, ustabile, o.a.) globale gasspriser og gjør import til EU enda dyrere.

Så hva er logikken bak denne tilsynelatende selvmordsorienterte politikken? Dette handler ikke om å «stoppe Putins krigsmaskin» – lite mer enn en fantasi, og de vet det – men snarere om å forhindre enhver fremtidig normalisering av forholdet mellom EU og Russland. Den nye tyske forbundskansleren Friedrich Merz, som lover å gjøre «alt» for å sikre at Nord Stream 2-rørledningen aldri åpnes igjen, passer til den samme logikken.

EU-ledernes sterke motstand mot enhvert gjenopptatt samarbeid med Russland skyldes delvis deres dypt forankrede fiendtlighet mot Russland. Men det er også dypere geopolitiske dynamikker i spill. Det globale LNG-markedet er begrenset av tilbud. Få land har overkapasitet. USA – som for tiden utvider sin LNG-eksportinfrastruktur – er unikt posisjonert til å tjene penger. Trump har gjort LNG sentralt i sin handelspolitikk og presset EU til å kjøpe mer som en måte å redusere handelsubalansen på. Dette gjør narr av EUs snakk om «strategisk autonomi». EU-lederne, som offentlig trosser Trump, implementerer i stillhet hans energikrav – selv om det akselererer Europas økonomiske nedgang.

Som en tysk kommentator bemerket: «Det planlagte forbudet mot import av russisk gass har lite å gjøre med krigen i Ukraina – og alt å gjøre med den amerikanske handelskrigen. EU kapitulerer for Trump. Kostnaden for den kapitulasjonen vil bli ødeleggende, spesielt for Tyskland».

EU-eliten har imidlertid også mer egennyttige grunner til å forfølge denne strategien. Det alltid tilstedeværende spøkelset om den «russiske trusselen» gir EU-eliten en perfekt begrunnelse for deres pågående aksjon mot politisk dissens, akselererende militarisering av europeiske samfunn og ytterligere overnasjonalisering av blokkens politikk. Trusselen må forbli levende – ikke fordi den er reell, men fordi den er politisk nyttig.

Til syvende og sist bør det være klart at det er fornuftig å gjenoppta importen av russisk gass på alle nivåer: det er billigere, mer pålitelig, miljøvennligere enn LNG, og det vil også bidra til å stabilisere de geopolitiske forholdene til Moskva. Det er nettopp derfor det ikke er overraskende at EU-lederne gjør det stikk motsatte: de øker avhengigheten av dyrere, mer ustabil og mer forurensende LNG fra hele verden, akselererer Europas deindustrialisering og vifter med konfrontasjonen med Russland.

Les artikkelen her .

---

Det amerikanske helse- og omsorgsdepartementet (HHS) har annonsert at de har sagt opp kontrakten med legemiddelselskapet Moderna for senfaseutvikling av en prepandemisk influensavaksine, spesielt rettet mot fugleinfluensaviruset H5. Skrittet, datert 28. mai 2025, kommer samtidig som byrået foretar en bredere revurdering av behandlinger som bruker messenger-RNA (mRNA)-teknologi.

Kanselleringen av tildelingen for senfaseutvikling og myndighetenes rett til å kjøpe vaksinene skaper usikkerhet rundt fremtiden til Modernas mRNA-1018 fugleinfluensavaksineprogram, til tross for at selskapet samtidig kunngjorde positive foreløpige resultater fra sin kliniske fase 1/2-studie.

I en uttalelse sa HHS kommunikasjonsdirektør Andrew Nixon:

«Etter en grundig gjennomgang konkluderte vi med at fortsatt investering i Modernas H5N1 mRNA-vaksine ikke var vitenskapelig eller etisk berettiget. Realiteten er at mRNA-teknologien fortsatt er underprøvd, og vi kommer ikke til å bruke skattebetalernes penger på å gjenta feilene til den forrige administrasjonen, som skjulte legitime sikkerhetsbekymringer fra offentligheten».

Denne avgjørelsen er i tråd med en rapportert bredere innsats fra den nåværende administrasjonen for å granske utgifter til mRNA-baserte vaksiner og sikre åpenhet.

Kontrakt med en verdi på 700 millioner dollar kansellert

Med denne uttalelsen er det ikke bare Modernas vaksine mot fugleinfluensa som er i skuddlinja, men hele mRNA-teknologien som sådan.

Det er å gå i strupen på BigPharma.

Den Hong Kong-baserte avisa South China Morning Post, SCMP, utgir et nyhetsbrev som til tider inneholder overraskelser.

Bertil Carlman.

Nyhetsbrevet som tydligen har gjorts av en viss Shea Driscoll , är nästan gratis. Men bara nästan, eftersom de flesta artiklar jag får kräver en prenumerationsavgift, som jag inte vill betala. Bland de artiklar som är gratis att läsa, kommer det också mycket intressant, som till exempel den som jag översatt nedan.

Artikelförfattaren, Xinlu Liang , anslöt sig till ’The Post’ (SCMP) som ‘Graduate Trainee’ år 2021. Tidigare har hon skrivit dödsrunor över liv som gått förlorade i Kalifornien när hon var praktikant inom Covid-19-rapportering på Los Angeles Times, och hon har också praktiserat på ’Reuters Shenzhen Newsroom’. Hon har en magisterexamen i journalistik från ’University of Southern California’ och en kandidatexamen i engelska från Sun Yat-sen-universitetet, som är ett offentligt forskningsuniversitet beläget i Guangdong, Kina.

Xinlu:s utbildningsbakgrund är alltså ganska typisk för många mer välutbildade kineser, studier och praktik både i USA och Kina. Detta förhållande håller dock på att förändras, dels beroende det allmänna förfall som pågår i USA, och dels beroende på de allmänna förbättringar av levnadsvillkoren som pågår i Kina.

Xinlu är tydligt präglad av vad en journalist i Väst, åtminstone fram till för något år sedan, fick lära sig om journalistyrket, nämligen att vara så objektiv och allsidig som möjligt. Det kan man se i hela artikeln, men kanske främst under rubriken i artikelns slut «Vilka är nackdelarna?»

Bertil Carlman

Den internasjonale museumsdagen: Kina sikter mot status som kulturell supermakt

Medan investeringar i kulturarv minskar i USA och andra länder, blomstrar den «unika» kinesiska modellen, säger observatörer.

Av Xinlu Liang .

I en liten stad i nordvästra Kina kan besökare i ett gammalt buddhistiskt tempel interagera med en skimrande prinsessa från en historisk etnisk grupp, tack vare en kombination av avancerad 3D-skanning, artificiell intelligens och virtual reality-teknik.

Den digitala tangut prinsessan Yun Zhuo i Zhangye, en femte klassens stad i Gansu-provinsen, är en del av en landsomfattande satsning för att väcka Kinas antika historia till liv och engagera nya generationer genom att använda teknik.

I utarbetad tangut-klädsel som skimrar av digitalt siden interagerar prinsessan med besökare via en pekskärm vid Dafo-templet, hem för Kinas största liggande buddhastaty inomhus, med anor från västra Xia-dynastin 1038-1227.

Enligt Pekings officiella narrativ var det kortlivade imperiet som gränsade till Songdynastin en smältdegel av tibetanska, uiguriska och han-kulturer, och ett tidigt exempel på integrationen av Kinas olika etniska grupper, som nu är ett centralt tema i landets etniska politik.

Den digitala prinsessan från Kinas historia är ett exempel på landets starka satsning på digitalisering av tusentals museer och kulturarv under det senaste decenniet.

Trots ekonomiska utmaningar från pandemin och geopolitiska spänningar, fortsätter Peking att investera i kulturella initiativ för att bevara historien, stärka den nationella stoltheten, främja tekniska framsteg och förbättra mjuk makt i hopp om att bygga en «kulturell supermakt» .

Detta stod i kontrast till många västländer som USA, som skär ner på finansieringen av kulturarv och museer, sade observatörer.

«Medan västvärlden ofta ser museiteknik som ett potentiellt budgetmässigt offer, ser Kina den som en geopolitisk tillgång och ett kraftfullt verktyg för kulturell mjuk makt» , säger Simon Li Ka-ho , en Hongkong-baserad specialist på digital humaniora.

Neil Schmid – den första och enda västerländska forskaren som anlitats av Dunhuang-akademin i Gansu – noterade att den kinesiska regeringen «fortsätter att behandla – och investera i – kulturarv som en strategisk tillgång: en källa till nationell stolthet, ett verktyg för mjuk makt och i allt högre grad en drivkraft för regional ekonomisk utveckling genom turism och digitala kulturindustrier.»

Den utomjordiska konsten i Dunhuang .

Kinas stöd till digitalisering av museer är djupt rotat i landets strategiska mål.

Sedan president Xi Jinping kom till makten 2012 har han upprepade gånger betonat behovet av att «låta de kulturella lämningarna i museerna, arvet på det vidsträckta landet och orden skrivna i de antika böckerna komma till liv » , för att utnyttja Kinas kulturella och historiska rötter och stärka den nationella stoltheten.

Inträdet till Kinas museer har sedan 2008 varit gratis, samtidigt som digitaliseringen av historiska dokument har pågått sedan 2020.

Landets 14:e femårsplan, som omfattar 2021–2025, innehåller målet att göra Kina till en «museisupermakt» till år 2035 genom en kombination av bättre skydd av kulturlämningar och sci-tech-innovation.

Jianfei Yang , chef för avdelningen för förvaltning av kulturindustrin vid ’Communication University of China’ i Peking, säger att det politiska ramverket är «systematiskt och omfattande» och ger stöd uppifrån och ner för olika aspekter av digitaliseringen, från skydd och forskning till utställningar och utveckling av talanger.

Yin Kou , docent vid ’National Institute for Cultural Development’ vid universitetet i Wuhan, har forskat om Kinas politik för digitalisering av museer under de senaste tre decennierna.

«En kulturellt stark nation har blivit det centrala målet för Kinas nationella strategi och museer fungerar som viktiga plattformar för att främja kulturellt förtroende, bevara den kinesiska civilisationen och möta folkets strävan efter ett bättre liv» , sade han.

Bild: Turister besöker China Grand Canal Museum i Yangzhou, Jiangsu-provinsen, i östra Kina under årets fem dagar långa majsemester. Foto: Xinhua

Trots de ekonomiska utmaningarna har utgifterna för kulturarv och museer fortsatt att öka. Utgifterna för museer och minneshallar ökade snabbare än andra offentliga kulturutgifter mellan 1996 och 2015, som i sig översteg BNP, enligt statliga uppgifter och forskningsrapporter. Mellan 2016 och 2021 ökade museernas utgifter med i genomsnitt 11,79 procent per år. I slutet av 2023 hade antalet museer i Kina ökat till 6 833, jämfört med 4 165 år 2013.

Stödet är tillgängligt för museer av alla storlekar. Finansministeriet sa i mars, att 5,82 miljarder yuan (804 miljoner US-dollar) i transfereringar förra året stödde 50 000 kulturinrättningar på gräsrotsnivå som museer och bibliotek, och att det totala beloppet förväntades växa år 2025.

«Kinas stabila finansiella engagemang för kulturarv – särskilt inom digitaliseringen – visar på ett djupt erkännande av det långsiktiga värdet av kulturell infrastruktur» , säger Schmid. «Denna politiska kontinuitet återspeglar en bredare vision där kulturen inte är perifer utan central för Kinas nationella utvecklingsagenda – och en stor kontrast till vad som för närvarande händer i USA.»

Unik finansieringsmodell

Den offentliga finansieringen av kulturarvsinstitutioner har minskat globalt sedan 2022, enligt en rapport från februari från International Council of Museums som undersökte hundratals anläggningar på sex kontinenter.

Kina var ett «anmärkningsvärt undantag» från trenden, med regeringens «generösa finansiering» som gjorde det möjligt för museer att «genomföra expansiva projekt med större självförtroende» , heter det.

Rapporten beskrev den kinesiska modellen som «unik» och noterade att dess statligt ägda museer gynnades av «relativt stabil offentlig finansiering, med strategiska ökningar under ekonomiska nedgångar för att säkerställa operativ stabilitet» .

I USA har president Donald Trump skakat om konstvärlden med ett antal exekutiva order sedan han återvände till Vita huset i januari.

Förra månaden besöktes National Gallery of Art av representanter från det så kallade ’Department of Government Efficiency’ för att diskutera dess juridiska status, mitt i nedskärningar som har inkluderat en 85-procentig minskning av stipendierna från ’ National Endowment for the Humanities ’.

Professor emeritus Kirk Denton från ’Ohio State Universitys’ avdelning för östasiatiska språk och litteraturer, säger att de flesta kinesiska museer är statligt finansierade. Han noterade att det fanns ett växande antal privata museer, främst inriktade på konst, som inte fick statligt stöd men som fortfarande var föremål för statliga regleringar.

Observatörer sa att skillnaden låg i hur Kina såg på sina kulturella resurser och sitt socialistiska system för resursfördelning.

Enligt Yang är skyddet av kulturarvet en «allmän nyttighet och regeringens ansvar» , eftersom dessa tillgångar tillhör nationen och dess folk. När beslutet väl har fattats kommer landet att koncentrera sina resurser till att bygga upp en «kulturell supermakt» .

Detta skilde sig från vissa andra länder där marknadskrafterna spelade en större roll i förvaltningen och användningen av kulturarv på grund av begränsade statliga medel, säger han.

Yang noterade också att digitaliseringen stöder Pekings mål att öka den inhemska kultur- och turistkonsumtionen – att använda ny teknik för att skapa innovativa affärsmodeller baserade på traditionellt arv och museer.

Bild: Unga besökare upplever virtual reality-utställningen Bronze Era Odyssey på Hubei Provincial Museum i Wuhan, centrala Kina. Foto: Xinhua

Eugene Chng , dekanus för skolan för kultur och kreativitet vid Beijing Normal-Baptist University i Zhuhai, kallade USA:s inställning till museer och bibliotek för «tragisk».

Chng beskrev dessa institutioner som väktare av en nations kunskap, historia och identitet, och sa att Kinas «djupa och långvariga» historia skiljer dem från de århundraden gamla länderna, och tillade att dess användning av digital teknik erbjuder stor potential.

Han betonade också vikten av Kinas «uppifrån-och-ned-strategi» , som han sa ligger till grund för landets stabilitet och framgång. «[Metoden] är särskilt viktig i en värld som är fragmenterad, i samhällen som saknar en nationell riktning och är i behov av sammanhållning.»

Antalet besökare ökar

Kinas stöd till digitaliseringen av museer tjänade också sitt syfte att främja patriotisk utbildning och forma historiska minnen och berättelser om nationell enhet, sade akademiker.

National Cultural Heritage Administration uppmärksammar den internationella museidagen på söndag med en uppmaning till mer samarbete mellan museer och skolor, samt aktiviteter som «förbättrar kunskapsspridning, moralisk odling och socialt konsensusbyggande».

Betoningen på museernas pedagogiska roll är ett resultat av den kinesiske ledarens resa för ett decennium sedan till Xian, en av Kinas äldsta huvudstäder. Under sitt besök sa Xi Jinping att «ett museum är ett universitet» .

Mellan 2013 och 2023 fördubblades antalet museibesökare i Kina, från 74 miljoner till 140 miljoner, där barn under 18 år är den snabbast växande gruppen, enligt ministeriet för kultur och turism.

Hongkong-baserade Li, som också är senior non-residential fellow i folkmordsutbildning vid University of Southern California (USC), tillskrev ökningen delvis till digitala verktyg som «förvandlar passivt tittande till uppslukande lärande» .

«Museer är nu ‘epistemologiska motorer’ som lär ut historia, identitet och etik genom utökad verklighet, interaktiva spel och AI-underlättat berättande. Och när man kombinerar teknik med moraliskt minne bygger man inte bara kunskap – utan även värderingar» , säger han.

I Nanjing har Memorial Hall for the Victims of the Nanjing Massacre en interaktiv utställning som utvecklats av USC Shoah Foundation och som gör det möjligt för besökare att interagera med en inspelad överlevande som svarar på frågor i realtid med hjälp av naturlig språkteknik.

På samma sätt erbjuder ett litet museum i Nanning besökarna möjligheten att fördjupa sig i en digital rekreation av kommunistpartiets första kongress och låsa upp sju avgörande scener från dess grundande.

Vilka är nackdelarna?

Även om tekniken kan levandegöra historien för unga museibesökare, finns det risker för Kinas centraliserade, statsledda modell för offentliga utgifter, enligt Li, som varnade för att «narrativ kontroll kan marginalisera olika tolkningar av historien, ett problem som digitala plattformar tenderar att förstärka via algoritmisk förstärkning» .

Denton från Ohio State University sa att även om kinesiska museer fick mer statligt stöd än de i USA, fanns det en «politisk motivation» bakom finansieringen.

«Den kinesiska regeringen anser att det är lämpligt att använda museer för att sprida sociala och moraliska värderingar, historiska berättelser … Museer handlar också om ’mjuk makt’ och projicerar en bild av Kinas långa kulturella tradition och dess nuvarande prestationer till en global publik» , säger han.

Kina har försökt locka fler utländska turister för att öka den ekonomiska tillväxten efter pandemin och förbättra sin globala image. Förra året välkomnade den 20 miljoner visumfria besökare, en ökning med 112,3 procent från 2023, enligt National Immigration Administration.

Uråldrig skattkammare som grävts fram i sydvästra Kina kastar ljus över det mystiska kungariket

Fler museer erbjuder AI-drivna ljudguider på flera språk, för att betjäna sina besökare, även om förbokningssystem kan vara utmanande.

Flera forskningsrapporter har visat att historierelaterade samlingar har varit den snabbast växande museikategorin i Kina under de senaste tre decennierna.

Under de senaste åren har Kinas museer tagit på sig rollen att främja etnisk enhet och korrigera «felaktiga historiska åsikter» , i linje med Xis uppmaning att «berätta Kinas historia väl» genom att fokusera på arkeologi och kulturell forskning, som stärker Pekings skildring av ett sömlöst arv, med betoning på Kinas långvariga status som en global makt med gamla rötter.

I april sa Pan Yue , chef för den nationella kommissionen för etniska frågor, att museer bör utmana narrativ som delar upp han- och minoritetskulturer – en långvarig huvudvärk för partiet – och framställa landet som «mångfaldigt men enat» .

Den virtuella prinsessan i Zhangye är ett exempel på detta tillvägagångssätt. I en rapport i december om digitaliseringen av Kinas kulturella lämningar sa Tencent att hon hjälpte besökare att förstå hur Tangut-folket och andra etniska grupper interagerade och smälte samman längs Sidenvägen.

Denton, som specialiserat sig på museikultur och historiskt minne i Kina, noterade att museerna lärde ut lärdomar från historien som var förenliga med statens ideologi.

«I Kina upphöjer de revolutionära hjältar och martyrer, glorifierar tidigare ledare, främjar [kommunistpartiets] centrala roll i att avsluta ‘förödmjukelsens århundrade’ och i moderniseringen av Kina» , sade han. I detta avseende är digitaliseringen särskilt viktig eftersom många av Kinas kulturella reliker plundrades under «förnedringens århundrade» som började med det första opiumkriget 1839-1842.

Mer än 10 miljoner artefakter, inklusive skulpturer från Mogao-grottorna och skatter från Yuanmingyuan i Peking, även känt som det gamla sommarpalatset, fördes utomlands och spreds över hela världen.

Bild: Den digitala tangutprinsessan Yun Zhuo i Zhangye, en femte rangens stad i Gansu-provinsen, är en del av en landsomfattande satsning för att levandegöra Kinas antika historia och engagera nya generationer med hjälp av teknik. Foto: Weibo/ 新甘肃

Eftersom fysisk restaurering ofta är omöjlig, möjliggör digital teknik virtuella rekonstruktioner av dessa förlorade platser och artefakter.

Till exempel använder Digital Yuanmingyuan-projektet , som leds av Tsinghuauniversitetet, uppslukande VR-upplevelser och 720-graders projektioner, som gör det möjligt för människor att virtuellt utforska det gamla sommarpalatset. Mer än 80 forskare har skapat detaljerade digitala kopior av 108 natursköna områden i palatset, med hjälp av historiska dokument, ritningar och fotografier som gjordes innan det förstördes i det andra opiumkriget.

Virtuella rekonstruktioner

Genombrott inom nyckelteknik har lagt grunden för Kinas system för skydd av kulturarvet och innovation. Att stärka det tekniska ledarskapet var också en del av Kinas digitaliseringsstrategi för museer, säger analytiker.

Enligt Yin Kou från universitetet i Wuhan, så återspeglade integrationen av digital teknik med museer Kinas «kombinerade engagemang» för kulturellt självförtroende och självtillit, med målet att bygga en «stark socialistisk kulturell och teknologisk nation» .

Chng, som har utbildat sig i digital museologi och kulturarvsteknik och kurerat utställningar med flera museer, sa att Kina inte bara strävar efter att ligga i framkant när det gäller digital innovation inom bilindustrin, tillverkning och tjänster, utan också inom kultursektorn.

Användningen av teknik för att förbättra utställningar, liksom «nya sätt att studera och kommunicera kulturarv med hjälp av stora språkmodeller, bekräftar Kinas position som en global innovatör och stärker dess nationella image» , sade han.

Bild: Utställningen The Great Art of Dunhuang innehåller kopior av sex ikoniska grottor från de berömda Mogao-grottorna. Foto: Xinhua

Teknikjättarna rider på vågorna av politiskt stöd och deltar aktivt i olika stadier av digitaliseringen av Kinas kulturarv.

Sedan 2017 har Tencent samarbetat med Dunhuang Academy för att bevara Mogao-grottorna, som finns med på UNESCO:s världsarvslista, genom att göra väggmålningar, skulpturer och andra exempel på buddhistisk konst mer tillgängliga med hjälp av teknik.

Samarbetet har resulterat i en Digital Dunhuang-utställning som visar insatser för att bevara konsten genom att använda 3D-teknik för att digitalt skanna grottorna, så att repliker kan skapas på olika museer.

ByteDance, en annan teknikjätte, stöder också landets kulturarv med sin Shidianguji plattform med hjälp av AI och optisk teckenigenkänning för att digitalisera mer än 2 000 gamla kinesiska texter sedan 2022. USC:s Li – som beskrev detta föränderliga landskap som ett «teknik-kulturindustriellt komplex» – varnade för potentiella etiska problem, som att säkerställa äkthet när man använder AI för att generera historiskt innehåll och att undvika algoritmisk partiskhet.

Partnerskap med Sidenvägen

Trots de geopolitiska spänningarna mellan Kina och västvärlden är internationella samarbeten för att bevara och dokumentera världens kulturarv fortfarande möjliga, särskilt bland länderna i Belt and Road Initiative, enligt analytiker.

Den statligt ägda Sidenvägsfonden, som grundades 2014, har stöttat museer och kulturarvsinitiativ i hela regionen – inklusive den största arkeologiska utgrävningen mellan Kina och Uzbekistan. Och i Quanzhou – hamnstaden i Fujianprovinsen som är känd som slutstationen för den gamla Sidenvägen – arbetar Chng med ett projekt för att digitalisera det uråldriga buddhistiska Kaiyuan-templet. Chng sa att de nuvarande spänningarna kan få fler länder att samarbeta med Kina, vilket erkänner dess styrkor inom digitalisering. «Längs Sidenvägen kan vi fortfarande arbeta med alla dessa länder, kanske ända ner till Europa och hela vägen ner till Sydostasien.»

I Dunhuang ser Schmid kulturarvet som ett «gemensamt mänskligt arv» som lämpar sig väl för forskningsdiplomati. Detta skapar möjligheter för gemensamma initiativ, där platser som Mogao-grottorna ses som kraftfulla verktyg för mjuk makt.

Tidigare samarbeten – bland annat med ‘Getty Conservation Institute’ i Los Angeles – har gett tillgång till «global bästa praxis och avancerade tekniker» , enligt Schmid.

«Vi använder nu den grunden för att utveckla kulturarvsmodeller och tillämpningar som är rotade i Kinas unika kulturella och tekniska sammanhang» , säger han.

Regjeringen vil droppe ekstern kvalitetssikring av store kraftlinjer, som ble innført etter «monstermast»-striden i 2011, skriver E24.

– Vi ønsker å få fart på nettutviklingen, vi ser at det tar for lang tid å få bygget kraftlinjer, sier energiminister Terje Aasland (Ap) til E24.

Regjeringen har ifølge Aasland gjennomført flere av anbefalingene fra Strømnettutvalget i 2022, som å styrke bemanningen betydelig i NVE.

Nå vil statsråden kutte tiden det tar å saksbehandle nye kraftlinjer. Det er mange som står i kø for å få tilgang til nett. Det har fått kritikk fra Riksrevisjonen .

– Nå vil vi fjerne ordningen med ekstern kvalitetssikring av konseptvalgutredninger . Dette er en ordning som er historisk begrunnet, men som vi ikke lenger ser som hensiktsmessig, sier Aasland.

Reglene om ekstern kvalitetssikring ble foreslått av Stoltenberg II-regjeringen i 2012, i forbindelse med stortingsmeldingen «Vi bygger Norge» .

Den gang hadde det vært mye krangel om store kraftlinjer i Hardanger. Motstanderne omtalte linjene som «monstermaster».

Oslo og Bærum slipper de fryktede monstermastene – hva nå?

Det har pågått en strid i Oslo og Bærum etter at det ble vedtatt å bygge 38 meter høye strømmaster. I mai i fjor ble dette stanset og Energidepartementet vedtok å legge de nye kablene i bakken.

Kraftnettet skal bygges ut i store deler av landet, og både Oslo Øst, Bergen og Stavanger har lignende prosjekter i gang, og et spørsmål mange er opptatt av, er i hvilken grad beslutningen om kabler i grøft og tunell vil videreføres til disse prosjektene. Selv om hovedregelen fortsatt er at nye kraftledninger på 420 kV skal bygges som luftledning, viser denne avgjørelsen at det er rom for unntak, spesielt i tettbygde områder.

Regjeringa er tydeligvis lei av å møte lokaldemokratiet og folkelige protester, så nå skal det bli tut og kjør!

Det skjer ting i Ukraina og det skjer ting i Polen. På X kan man lese at flere amerikanske soldater trekker seg ut av krigen. En av de mest oppsiktsvekkende er den paramilitære gruppen og organisasjonen «Chosen Company» som har vært på bakken i Ukraina med over 100 amerikanske soldater siden 27. februar 2022. Ryan O’Leary som er eier og leder av organisasjonen sier han trekker ut alle sine soldater fra Ukraina som har fungert som skyggemilitær på bakken helt fra starten av konflikten.

Dette skriver Helene Tveiten i et innlegg på Facebook. Hun fortsetter:

Helene Tveiten

Det andre oppsiktsvekkende er bevegelsene på basene i Polen, Rezow. Hvor det er stor lufttransport og også der er ryktene om at det pakkes sammen for amerikanerne som har vært et ekstremt viktig ledd og base og fungert som en andre front for Ukraina. Hva som egentlig foregår er det ikke noe poeng i å spekulere så mye i. Det vil uansett komme frem.

Men det er og oppsiktsvekkende når Jørn Sund-Henriksen sin favorittkanal kommer med slik informasjon som under her i artikkelen i Nettavisen. Hvor det snakkes om kollaps på deler av fronten for Ukraina. Hvis det er sant at skyggesoldater trekker seg ut av områdene er det i hvert fall veldig dramatisk og skaper store problemer.

Zelenskij gikk ut 26. mai og informerte om at de vil begynne å angripe dypt inne i Russland. En godkjenning som er kommet fra Tyskland sannsynligvis i samråd med koalisjonen av de 5 villige landene. Om dette innebærer Taurus-missiler vet vi ikke enda. Men hvis det stemmer betyr det sannsynligvis at USA har overlatt ansvaret til Europa for hva som er greit og ikke.

Da er ting mere åpent plutselig. Man vil da sannsynligvis se et skifte på slagmarken, mere intensitet og brutalitet. Taktikkene vil forandres. Vi må nesten bare observere. For de mere optimistiske kan det jo og bety at krigen går mot slutten. At Ukraina får fritt spillerom nå og så ser man hvor det tar dem på slagmarken, går det ikke er det definitivt over. Spørsmålet er om de kan sette seg ned og lage en varig avtale eller om Ukraina skal fortsette å miste menn og territorium.

---

Kaptein Ibrahim Traoré, 34 år gammel, ble den midlertidige lederen av Burkina Fasos regjering etter et militærkupp i september 2022. Staten han nå leder søker å utrydde restene av fransk kolonimakt, bygge økonomisk uavhengighet, utvikle infrastruktur, tilfredsstille noen av befolkningens grunnleggende behov og avverge amerikansk intervensjon.

Av WT Whitney jr. , People’s World.

Lærdommen vi kan trekke av hendelsene der er at i det globale sør må nasjonal uavhengighet oppnås før meningsfull sosial endring av progressiv karakter kan finne sted.

Det var illevarslende omtaler av Traoré under en høring i Washington den 3. april, holdt av Senatskomiteen for væpnede styrker. Senator Roger Wicker kommenterte at «den herskende eliten i et land [i Afrika] mottar tips ved siden av». General Michael Langley, leder for US Africa Command (AFRICOM), svarte at «for kaptein Traoré i Burkina Faso … er gullreserver … bare i bytte for å beskytte juntaregimet » .

Burkina Faso ser for seg andre formål for gullet sitt – formål som kanskje ikke passer godt inn i amerikansk imperialisme. Langleys bemerkning fremkalte en bølge av kritikk i Afrika og USA .

Et par uker senere fant AFRICOMs operasjon Flintlock , med 500 soldater fra 30 afrikanske nasjoner, sted i Elfenbenskysten fra 24. april, da general Langley var til stede, til 14. mai. 22. april forpurret myndighetene der det som ble kalt en «stor plan » om å myrde Traoré – et av mange slike forsøk. Elfenbenskysten og Burkina Faso er ikke på vennskapelig fot.

Traoré var i Moskva 10. mai for å markere 80-årsjubileet for Sovjetunionens seier over Nazi-Tyskland, og ankom med et russisk fly sendt til Burkina Faso for å hente ham. På et møte med høytstående russiske tjenestemenn forsikret president Vladimir Putin Traoré om Russlands samarbeid i kampen mot terrorisme, «gjenoppretting av rettsstaten», styrking av handel og utdanning av ungdom i Burkina Faso.

Traoré snakket om å forsvare seg mot imperialisme, tilby vitenskapelig utdanning og utvikle «vår egen produksjon, industri og ingeniørfag».

Traoré studerte geologi ved Universitetet i Ouagadougou i Burkina Faso, hvor han ble med i en marxistisk studentforening. Som militæroffiser ble han med i en fredsbevarende styrke i FN som intervenerte i en borgerkrig i Mali, og ledet senere tropper som kjempet mot jihadistiske opprørere i Burkina Faso.

Traoré sier han henter inspirasjon fra Thomas Sankara, Burkina Fasos president som ble innsatt av et kupp fra 1983 og frem til han ble myrdet i 1987. Den marxistisk orienterte Sankara allierte seg med det revolusjonære Cuba og Nicaragua, og regjeringen hans fremmet helsevesen, utdanning, leseferdigheter, landbruksreformer, likestilling for kvinner og mer.

Apollinaire Kyélem de Tambèla, en panafrikanist med bånd til kommunistiske og venstreorienterte organisasjoner, var Traorés statsminister frem til han ble avskjediget i desember 2024. Han hadde samarbeidet med Sankara for å fremme internasjonal solidaritet.

Burkina Faso ligger i Afrikas Sahel-region, et område med halvtørre landområder sør for Sahara som strekker seg fra Atlanterhavet til Eritrea ved Rødehavet. Frankrike koloniserte alle stater i regionen, med unntak av Sudan og Eritrea. Deres uavhengighet, som ble gitt i 1960, var mangelfull.

Frankrike opprettholdt militærbaser i Sahel, og CFA-francen (francen til de franske koloniene i Afrika) er fortsatt regionens valuta.

Frankrike krever at de ulike landene setter inn 50% av valutareservene sine i den franske statskassen. Fordi valutaens verdi er knyttet til euroen, kan ikke enkeltland justere valutakursene for å stimulere industriell utvikling. Fransk overvurdering av CFA-francen fører til lave innkjøpspriser for eksportvarer og høyere priser for det som importeres. Som et resultat støtter Burkina Faso økonomien sin ved å eksportere varer utvunnet fra naturressurser i stedet for å selge produserte produkter eller tilby tjenester.

Burkina Fasos rikeste eksportvarer er gull og rå bomull. Landet er verdens 13. største produsent av gull og den fjerde største i Afrika, og eksporterer også kobber, mangan og sink.

Fra og med 2013 sluttet det franske militæret seg til regionale styrker i kampen mot jihadistiske opprørere. Men, sier en observatør, « militær bistand [til franskmennene] motvirket afrikanske eliter fra å forfølge reformer eller dele makt, samtidig som den ikke klarte å stoppe opprørsangrepene.» Amerikanske militærstyrker deltar som «rådgivere».

I mellomtiden fremskyndet militærkupp i Tsjad, Niger, Mali og Burkina Faso den franske militærstyrkens avgang. Franske tropper vil forlate Senegal innen utgangen av 2025. For å styrke det gjensidige forsvaret dannet Burkina Faso, Mali og Niger Alliansen av Sahel-statene i september 2023. Fire måneder senere brøt de tre nasjonene med det USA-inspirerte økonomiske fellesskapet av vestafrikanske stater. Traoré tok en ledende rolle i disse overgangene.

Fransk undertrykkelse er én byrde for Burkina Faso; hemmet utvikling av menneskelig potensial er en annen . Forventet levealder ved fødselen er 61 år ; forventet skolegang er 2,3 år . I mesteparten av Burkina Faso lider 10 % av barn av akutt underernæring. Spedbarnsdødeligheten i 2022 var 50,1 dødsfall per 1000 levendefødte; verdensgjennomsnittet det året var 28 dødsfall. FNs indeks for menneskelig utvikling setter Burkina Faso som nummer 186 på sin liste over 193 land.

Regjeringen har imidlertid oppnådd mye siden Traoré kom til makten. Observatør Nicolas Jones, som skriver under overskriften «Nkrumahs Afrika», oppsummerer :

• Traoré fortsatte med hærlønnen sin og sørget for et lønnskutt på 30% for regjeringsministre og en økning på 50% for embetsmenn.
• Etter å ha utvist franske tropper som kjempet mot jihadistene, mobiliserte Traoré den allerede etablerte frivillige for forsvar av hjemlandet, en militær hjelpestyrke. Rekrutteringen overgikk langt forventningene.
• Burkina Faso har bygget en fabrikk for produksjon av generiske legemidler, en ny sementfabrikk, en ny melmølle og to tomat- og to bomullsforedlingsanlegg. En «ikonisk» og inaktiv tekstilfabrikk har blitt gjenopplivet.
• Regjeringen har distribuert frø, gjødsel og utstyr til bønder; hveteproduksjonen øker. En annen rapport sier at mobile klinikker dukker opp over hele landet.
• Regjeringen bygger og reparerer motorveier og bygger den nye flyplassen «Thomas Sankara» i nærheten av hovedstaden.
• Regjeringen tar ikke lenger opp lån fra Verdensbanken og Det internasjonale pengefondet.

Ifølge intellinews.com har gull vært Burkina Fasos største eksportvare siden 2009, og i 2023 sto det for 80 % av landets eksportinntekter og 22% av statens inntekter. Utenlandske selskaper eide og drev formelt alle landets gullgruver, noe som ga Burkina Faso en eierandel på 10% i hver av dem.

Men Traorés regjering nasjonaliserte tre av dem, og i samarbeid med et eksternt gruveselskap startet de byggingen av et gullraffineri i 2023 for å skaffe seg ytterligere inntekter fra gull.

En rapport slår fast at regjeringen, «som tydelig distanserer seg fra Vesten, har styrket de økonomiske og sikkerhetsmessige båndene med Russland … og med Kina, et land som har gjort mange investeringer i Burkina Faso». Ifølge Jones deltok Traoré på et toppmøte mellom Russland og Afrika i 2023 og erklærte etterpå at folket i Burkina Faso støtter Russland og at Russlands ambassade snart ville gjenåpne. Russland skal også bygge et atomkraftverk i Burkina Faso.

Et mønster tegner seg. Burkina Faso oppnår og forsvarer først sin nasjonale uavhengighet, og deretter forfølger de utvikling og sosial rettferdighet. En lignende totrinnsprosess utspilte seg da Cuba, Kina, Vietnam, Laos og Nord-Korea gjennomførte sine sosialistiske revolusjoner med kommunistpartiene i ledelsen. Sekvensen ser ut til å være karakteristisk for sosial endring i det globale sør, som disse nasjonene er tilordnet. (Nord-Koreas klima passer ikke, men andre trekk tyder på en tilhørighet).

Tross alt hadde uavhengighet i de industrialiserte landene, hovedsakelig Russland og de østeuropeiske landene, eksistert så lenge at det ikke påvirket kampene for sosialisme. Disse revolusjonene overlevde ikke. Kanskje den to-trinns prosessen, med innføring av en uavhengighetskamp, ​​forbedrer sjansene for at en sosialistisk revolusjon vil vare, og kanskje til og med at den skjer i utgangspunktet.

---

Denne artikkelen ble publisert av People’s World .

Les mer på steigan.no om Burkina Faso .